lördag 8 januari 2011

Gropen




Efter lunch klädde vi tjejerna, packade Elis i vagnen och gick iväg till gropen för lite madrassåkning. Det brukar oftast vara fullt med folk där på lördagar men till vår stora förvåning så var vi ensamma. Felicia och Dennis hittade en nedfart som var snabb som tusan och den blev direkt familjens favorit. Agnes som alltid blir en katt när vi kommer till backen kröp om kring, jamade och ropade att hon var en katt. Gulligt, men lite opraktiskt när man är i backen för att åka.
När vi varit där i en timme dök det upp två andra familjer. En familj med tre barn och ett yngre par med en liten son. Mamman och den lilla sonen satte sig på den medhavda bobben och åkte utför backen rakt mot ett hopp där de gjorde en luftfärd och landade på ansiktena. Det hela var grymt otäckt att titta på och jag sprang fram och frågade hur det hade gått. Mamma tittade upp och såg alldeles chockad ut, hon spottade blod och något som hon trodde var tänder. Jag tog av mig handsken och började gräva runt i den blodiga snön bara för att upptäcka att det som såg ut som tänder i själva verket var en portionssnus och blodig snö. Isch!!! Pojken blev omhändertagen av pappan, han fick ett sår på näsan men verkade för övrigt oskadd och tur är väl det för det hade kunnat sluta betydligt värre.

1 kommentar:

  1. Haha åh förlåt, jag kunde inte hålla mig för skratt när jag läste om snusen ;) Men usch vad läskigt. Tur att det gick så bra!

    Så ni har en katt hemma alltså. Här har vi en hund som kryper omkring och skäller och gnäller stora delar av dagen. Gulligt? Ja. Enerverande efter ett tag? JA. Förhoppningsvis kommer hon ur hundfasen snart!

    SvaraRadera