Bebisarmband

Ett brev utan uppenbar avsändare anlände med posten i dag. När jag öppnade det fanns det en liten ask inuti. I asken låg ett litet tenntrådsarmband. Men vem kunde det vara från? Jag letade i brevet och då hittade jag ett medföljande julkort med en julhälsning och gratulation till vår lilla prins. Tack så mycket B, Elis kommer helt klart att bli super snygg i sitt nya armband.

En kanin, en apa och nu en hund

Det kanske låter konstigt men när Felicia föddes la jag ner stor möda i att hitta det perfekta mjukisdjuret. Kriterierna som fanns var att den skulle vara mjuk och gosig, lätt att packa i en väska (alltså ingen klumpig nalle) och greppvänlig. Ganska snabbt hittade vi en mjukiskanin som uppfyllde alla dessa kriterier och det blev hennes älsklingskanin. När Agnes föddes gjorde jag detsamma, hennes mjukdjur blev en apa med greppvänlig svans. Till Elis har det inte varit lika enkelt, jag har kollat runt på nätet och butiker här i stan och efter mycket letande så lutar det nu åt att det blir denna mjukishund från russinet.se. Men vit, är det verkligen den bästa färgen på ett mjukdjur?

Som ett smycke i vardagsrummet

Jo, jag måste bara bjuda på bilder av vår julgran. Den är sååå fin, som ett vackert smycke som glänser i vardagsrummet.

En toppen dag

Idag har jag och flisan haft en mor-dotter dag. Vi började med lunch på Donken, flisan tog ett Happy Meal med nuggets och överraskade med att äta upp hela mealet. Efter lunchen gick färden mot Skohuset där vi inhandlade nya vinterskor till lill-donnan. Jag snubblade även över vårskor till tjejerna - halva priset på mellandagsrean *sweet*. Handla skor till barnen är alltid en chansning då små barnfötter över en natt kan överraska och växa en centimeter, att sedan köpa skor flera månader i förväg gör mig till en riktig gambler. Men i bland måste man bara chansa.

Dennis kompis Tomas kom över i kväll och vi har nyss provat mitt nya spel som jag fick i julklapp - Sybarit. Ett riktigt roligt spel där det gäller att ha koll på allt som rör mat och dryck. Dennis den lilla räven tog med hjälp av fru fortuna hem segern så jag hoppas att jag snart får chans till en revansch.

Tomten har varit och farit

Julafton spenderade familjen i hemmets lugna vrå tillsammans med barnens farmor, morfar och min fina farbror Janne som kommit upp från Stockholm. Julmat stod självklart på menyn där sill, prinskorv, köttbullar och porterstek var några av godsakerna som fanns på bordet. 

Glädjen hos barnen var stor när tomten äntligen knackade på dörren. Felicia som sällan är blyg bjöd in tomten, presenterade hela familjen och hjälpte till vid paketutdelningen. Agnes var lite reserverad till att börja med men tinade upp efter en stund och bjöd tomten på en dansuppvisning och slutligen en kram. När alla klappar var utdelade och tomten vinkats av gick tjejerna lös på paketen. Prinsessklänningar, dockskåp och glittriga klackskor var några av de många uppskattade presenterna och så här med facit i hand får jag lov att konstantera att det blev en riktigt lyckad julafton.

3 veckor

Bjuder på en nytagen bild av Elis som redan hunnit bil 3 veckor. Jag fattar inte hur det kan komma sig men just nu känns det som om tiden går extra fort. Dagarna bara flyter ihop och blir till veckor och veckor blir fort till år. Om det ändå fanns en nödbroms jag kunde rycka i mellan varven!!! 

Road trip

Idag packade vi in hela familjen i bilen och gjorde en road trip till Nordmaling för att gratulera Dennis mormor som fyller 83 år i morgon. Det var första gången som vi besökte henne och tjejerna tyckte att hon hade mängder av spännande saker i sitt hem. Agnes fastnade för gammelfarmors bakelittelefon. Hon lyfte luren, lyssnade, pratade och la på, jag överdriver nog inte om jag säger att hon gjorde det minst femtio gånger. Tror ta mig tusan att jag ska försöka hitta en fräsch väl fungerande (helst röd) som vi kan koppla in här hemma. Agnes skulle älska om hon fick ringa och prata i en sån.

Undanlagd

Bild: Polarn O. Pyret

Felicia behöver en ny vinteroverall något som jag vetat ända sen i oktober. Trots att jag vetat om detta har jag ändå väntat in i det sista med att leta efter en. Jag har liksom tänkt att det inte är någon brådska, jag hinner. Igår tog jag mig äntligen i kragen och gav mig ut på overalljakt. Till mitt stora förtret upptäckte jag snabbt att alla märkesoverallena har varit slut i butikerna i stan i över en månad så jag fick snopet återvända hem med svansen mellan benen. Men skam den som ger sig. När jag kom hem gav jag mig ut på "nätjakt" och rätt snabbt fick jag napp på Polarn O. Pyrets hemsida där lagerstatusen i Luleås butik visade att de hade en overall i rätt storlek på lagret. Butiken hade hunnit stänga för dagen men i dag på förmiddagen ringde jag till butiken och nu ligger en lila overall undanlagd till tisdag när min gulliga mamma ska hämta upp den. Skönt att veta att det löst sig och att Felicia inte kommer att frysa i vinter. 

Söta som socker

Två veckor har gått sen Elis kom till oss och jag kan inte vara mer tacksam över att ha fått en sån underbar son. Söt är han också, söt som socker!!!

Två andra som är sockersöta är de små bagarna som bakat pepparkakor med pappa och mamma. Agnes gick lös på degen med kaveln och Felicia stansade kakor som aldrig förr. Kan det möjligen vara så att det finns bagarblod i ådrorna?

Lucia 2010

14.30 var det dax för det årliga luciatåget på tjejernas förskola. Vi var många förväntansfulla föräldrar som trängde ihop oss i lekrummet i hopp om att få se våra små älsklingar lussa. Luciatåget startade med intåg till den obligatoriska luciasången; Natten går tunga fjät. Felicia och Agnes marscherade in tillsammans men så fort Agnes fick syn på mig i publiken började hon ropa mamma, mamma!!! Efter det sprang hon fram till mig och omfamnade mig. Sen ville hon inte återgå till de andra utan körde en egen variant av lussande på sidan om där tärnljuset fungerade som taktpinne. Felicia som älskar att sjunga var superduktig. Hon sjöng med i alla sånger och kunde alla texterna som ett rinnande vatten. När lussandet var över bjöds det på kaffe, saft, pepparkakor och lussebullar som barnen bakat. Fröknarna hade bakat ett jättepepparkakshus som lottas ut och Felicia fick hjälpa till att dra och ropa upp de vinnande numret. Efter lotteriet gick hem för att laga middag, En snabbtitt i kylskåpen sa oss att det inte fanns mycket att äta (det var visst ingen hustomte som fyllt på skafferiet) så det blev pizza till middag. Imorgon är det jag som åker till affären för att proviantera.

Lucialinne

På måndag har tjejerna luciatåg på förskolan. Felicia som vuxit en del sen fjolårets lussande behöver ett nytt lucialinne så idag efter lunch ska familjen bege sig ut på jakt. Min kära svägerska har tipsat mig om att de har lucialinnen på ICA. Jag hoppas verkligen att vi får napp där. Känner inte alls för att jaga runt hela stan efter ett lucialinne.

BVC och fredagsmys

Elis har gjort sitt första besök på BVC idag. Vägning och mätning stod på programmet och nu är han tillbaka och om sin födslovikt. Vuxit har han också gjort, hela två cm, börjar fundera på om det kanske är så att jag har raketbränsle i mammamaten.

Innehållet i dagens adventspaket

På eftermiddagen åkte Dennis iväg på julmiddag med jobbet så jag och tjejerna bestämde oss för att ha lite fredagsmys här hemma. Vi har målat nagellack, lekt frisör, poppat popcorn och kikat på film. En riktig myskväll med andra ord.

Julpyssel

Idag har vi julpysslat tillsammans med tjejerna. Kristyränglar stod på programmet och det var verkligen härligt att göra något tillsammans med mina små änglar. Tjejerna tyckte att det var superroligt att spritsa och trycka fast änglar i kristyren och Felicia sa att det här måste vi göra om nästa jul. Så nu är det bestämt, kristyränglar till jul = familjens nya tradition.

Elis

Att välja namn är inte alltid lätt. Felicias namn var bestämt långt innan hon föddes. Agnes fick sitt namn när vi låg på BB. Med lillebrors namn har det varit annorlunda, det var långt ifrån bestämt när han kom ut. Visst hade vi/jag en lista med tänkbara namn som till att börja med var lång och spretig. Det var många namn som ströks direkt medan andra hängde kvar som potentiella kandidater. Relativt snabbt begränsade vi oss till fyra finalister men att välja mellan dem har inte varit lika lätt. Nu har det snart gått en vecka sen vår lille skatt kom till oss och idag bestämde vi oss för att han är vår Elis.

2835g

Idag gjorde jag och mini ett besök på BB-hemvård för PKU-test, viktkoll och läkarundersökning. Vikten hade gått ner från 3015g till 2835g men det var inget att oroa sig för eftersom det ligger inom gränsvärdena då det är tillåtet för nyfödda att gå ner så mycket som 10% av födelsevikten. Förhoppningsvis ska han inte behöva tappa så mycket mer nu när mjölkproduktionen har börjat komma igång, han äter ju bra så det går säkert fort när det väl vänder. Mini gick i alla fall igenom besiktningen med stort A och nu ska vi bara njuta av resten av dagen tillsammans med övriga familjen.

Varje ny människa är unik

Under natten har det pipits, gnytts, gråtits och knorrats här hemma och trots att jag tagit hand om två bebisar förut så sitter jag ändå där helt ställd som om det skulle vara första gången. Vad är det han vill?!? Är han hungrig? Har han ont i magen? Är det dax för en ny blöja? Känslan av maktlöshet som infinner sig när man inte kan trösta sitt barn är ofattbar och som nybliven mamma finns det inget värre än att höra sitt nyfödda barn gråta. Som tur är så vet jag av erfarenhet att det, allt eftersom tiden går, kommer att bli lättare att tolka och förstå vårt lilla hjärta och förhoppningsvis lär det inte dröja allt för länge innan jag knäcker "bebis-koden".

Vårt minsta mirakel

Igår föddes vår son efter en planerad igångsättning. Allt gick jättebra och nu är vi hemma och myser med familjen igen.