På inrådan av BVC sköterskan

har jag börjat införa mjölkprotein i kosten då intolerans mot mjölkprotein brukar växa bort hos spädbarn efter några månader. Jag började med att äta en ostskiva och har sedan successivt ökat mitt intag av mjölkprodukter. Vi har inte märkt någon större skillnad men så igår ökade jag intaget ytterligare och på kvällen var Elis allt annat än nöjd. Han hade svårt att komma till ro, knöt sina små händer och viftade frenetiskt. Kanske var det mjölkproteinet han reagerade på men det är så svårt att veta när han inte kan prata. Han har också blivit ordentligt förkyld så det skulle kunna vara det som stör honom. Tror i alla fall att jag ska fortsätta äta mjölkproteinfritt ett tag till och prova igen när han blir lite äldre. 

Elis med mammas favoriter på tröjan

+1

Termometern visar +1, Dennis och tjejerna har gått på helg, idag packar vi ryggsäcken och beger oss till gropen för lite utomhusmys tillsammans med barnens kusiner och fin fina svägerskan. Pulkåkning och korvgrillning är två av aktiviteterna som står på schemat. Är det någon som är sugen på en korv och har vägarna förbi Gropen så är det bara att stanna till. Vi kommer att ta med mat så det räcker till alla.
*Fredagskramar*

Vardagslyx

Fick en välbehövlig sovmorgon i morse då Elis vaknade 08.00. När jag tankat och bytt på honom så övervägde jag att krypa ner i sängen och sova vidare men så bestämde jag mig för att göra något som jag inte gjort på evigheter nämligen bada. Jag gick upp på övervåningen, rafsade undan alla badleksaker ur badkaret och började gräva runt i badrumsskåpen. Där längst bak hittade jag en dammig badsaltspåse och några badkulor... Jag spolade upp riktigt hett vatten, dämpade belysningen och kröp ner. Sååå underbart!!! Efter 45 minuter i badet hade min kropp förvandlats till ett russin vilket jag tog som ett tecken på att det är dags att kliva upp. När jag torkade av mina russinfötter insåg jag snabbt att de behövde få sig en riktig omgång av filen då jag inte gjort något åt dem på evigheter och de hade ändra form och börjat likna fotsulorna på en grottmänniska. Sagt och gjort, filen åkte fram och nu sitter jag här framför datorn med avslappnad kropp och nyfilade fötter och funderar på vad jag ska göra med resten av dagen.

Leos

Nu när jag är föräldraledig går barnen 15 timmar/vecka. Måndagar och fredagar är hemma dagar och då brukar vi försöka hitta på roliga saker tillsammans med barnen. Idag blir det en utflykt till Leos Lekland och barnen är supertaggade. En livlig måndag väntar oss.

En objuden gäst

Hittade en objuden gäst i tvättkorgen idag. Med klotrunda ögon, spetsiga öron och en liten nos låg den där och snusade och sov. Hur hade denna någon kommit sig dit??? Ja det kan man verkligen fråga sig. Förmodligen hade den använt sig av den lilla svarta pallen som Felicia använt tidigare under dagen när hon hjälpte mig att byta Elis blöja. Vem var då denna någon? Ja en bild eller i det här fallet två säger mer än tusen ord så ni får se efter själva. Om ni törs förstås!!!

Ja men visst var det Chloé vår galna lilla chihuahua som hoppat ner i tvättkorgen. Förstå så snopen jag blev när jag kom in och upptäckte henne där. Igår blev vi tvungna att akutduscha Phoebe då hon fått bajs i pälsen så kanske var det här en pik från Chloé om att hon också vill bli tvättad.

Skofynd

Fyndade skor till tjejerna på ICA MAXI för 50:-/par. Ett helt överkomligt pris om du frågar mig. 

Jag ser ut som mamma

Idag har vi för första gången klippt håret på Agnes. Mormor fick äran att klippa henne medan jag matade med festis och gjorde trolleri trick med kammen, allt för att vår lilla donna skulle sitta något så när stilla på stolen.
Agnes reaktion när hon såg sig själv i spegeln; Jag ser ut som mamma.

När kommer du och släcker lampan?

Eftersom tjejerna är så ojämna och vaknar någon gång mellan 04 - 07 så bestämde vi oss i går kväll för att testa något nytt och kopplade in en timer på tjejernas nattlampa. Den fungerar så att den lyser hela natten och släcks klockan 06.00 vaknar tjejerna innan dess så räknas det som natt och då gäller det att somna om.
När det var läggdags så förklarade jag hur den fungerade och sen kröp de i säng. 04.30 vaknade Felicia och behövde gå på toaletten. Efteråt ville hon gå och lägga sig igen för hon visste att lampan inte hade slocknat. Ahhh bra tänkte jag det verkar ju som om det fungerar. Problemet är bara att hon inte kunde somna om och 20 minuter senare så stod hon i dörren igen och sa att hon behövde gå på toaletten (den här gången var det falskt alarm). Jag följde henne tillbaka till sängen och sa åt henne att försöka somna om. 05.30 dök båda tjejerna upp i dörröppningen och undrade när jag skulle komma och släcka lampan. Jag förklarade ännu en gång att det inte var jag som skulle släcka lampan utan att den var "magisk" och skulle släcka sig själv när det var dags att kliva upp och att de fick gå tillbaka till sina sängar. Att ligga och vänta i 30 minuter på en lampa som ska släckas kan vara nog så drygt och när man bara är 3år är inte det lättaste så det slutade med att jag gick in i tjejernas rum och kröp ner i sängen med Felicia. Sen låg vi där och väntade... När så plötsligt lampan släcktes kastade sig tjejerna ur sängarna och rusade ur rummet glada över att det ääääntligen var morgon.

Godmorgon

Hade en toppen kväll/natt med Elis igår. Han vaknade 19.00 och åt. När han ätit färdigt tog jag på honom pyjamasen och gick upp med honom till sovrummet där jag bäddade ner honom i spjälsängen med snutte och tutte. Efter ca 10 minuter av speldosespelning och tillbakastopp av tutten så somnade han. Jag var övertygad om att han bara skulle sova ett lite tag och sedan vakna så jag satte mig i sängen med datorn och väntade. När klockan var 22.30 så hade han ännu inte vaknat så jag gick ner och gjorde mig i ordning för sängen. 23 vakande han igen och åt. Efter det så vågade jag inte chansa på att han skulle somna om i sin säng så han fick krypa ner och mysa under mitt varma täcke.

En lyckad första date

Det var ett stort gäng mammor som träffades till lunchen idag, tyckte att jag hörde att det var någon som räknade till 21 st. Personalen på Norrlands Operan hade dukat på övervåningen så vi kunde sitta för oss själva. Riktigt nice att bli tilldelad en egen plats när man har barnvagnar, gråtande bebisar och ett gäng ammande mammor. Tänk om alla restauranger hade tillgång till stora lokaler så de kunde erbjuda en sån service. Eftersom vi var så många så han jag inte prata med alla trots att jag tog mitt vattenglas och minglade runt lite men de jag han prata med var i alla fall väldigt trevliga. Det blev massor av förlossning-, bebis- och syskonprat, standard ämnen på en mammaträff. Förhoppningsvis dröjer det inte allt för länge tills vi ses igen.

NO!

Idag ska jag och Elis luncha med ett gäng mammor på NorrlandsOperan. Det blir första gången jag träffar dem och jag skulle ljuga om jag inte sa att det känns lite spännande. Är i alla fall övertygad om att det blir trevligt/ Kramen

Välbehövlig sovmorgon

Vi har kommit överrens om att jag på onsdagar ska få sovmorgon. Då kliver Dennis upp med tjejerna och går med dem till dagis medan jag och Elis får ligga kvar i sängen och snusa och sova. Den här varianten kommer vi att köra så länge Elis är knorrig och vaken på natten för sömn är något som jag inte klarar mig bra utan. Efter flera utvärderingar har vi kommit fram till att jag klarar av två dagar/nätter med lite sömn men blir det fler än så så blir jag poco loco.

Jag har blivit med lugg

och nu sitter jag här och fundera på om jag gjort något överilat. Det känns nästan som om luggen får mig att se äldre ut. Dennis sa att jag såg mogen ut... Men hallå är inte det ett annat ord för gammal?!?



Utväxt, Vem JAG ?!?

Om det fanns ett tv-program där man skulle kora Sveriges värsta hår så skulle jag ha segern i en liten ask. Detta eftersom det är grymt länge sen jag gjorde något åt mitt hår. Tyvärr finns det inte något sånt program "ännu" så därför har jag nu äntligen tagit saken i mina egna händer och bokat mig en tid för klipp- & färgning. Idag klockan 11 är det jag som bänkar mig i frisörstolen hos Johanna på Headline. Ni anar inte hur skönt det skall bli att kunna titta sig i spegeln och slippa se en utväxt på en decimeter.

1600:-

Tog på spenderbyxorna idag och åkte till Barnens Hus. Tio minuter senare lämnade jag byggnaden 1600:- fattigare. Herregud så lätt det är att göra av med pengar!!! Nu står våra nyinköpta babyvakter på laddning. Om morgondagens temperatur tillåter ska de invigas med en utomhussovning. Ramlade även över en mjukisgiraff och en matchande giraff snuttefilt till Elis och sprayburkar med rosa och lila hårfärg till tjejerna. Ja vad ska jag säga, jag älskar att shoppa.

Giraffmys

Sköna söndag

Snön yr utanför fönstret, termometern visar - 6, barnen ritar och jag sitter fortfarande i morgonrock. Välkommen sköna söndag.

Vilken djungel

Vi hade en babyvakt från Philips till tjejerna när de var bebisar. Det var ingen värsting utan en av de billiga varianterna men den hade i alla fall de grundläggande funktionerna med justerbar volym och känslighet. Den fungerade relativt bra, det kunde vara lite störningar och någon gång hände det att vi fick in grannarnas gråtande bebis i vår föräldraenhet (grymt obehagligt när det hände). Hur som helst så har vi haft stor användning av den då våra barn sovit utomhus nästan året om borträknat de kallaste dagarna.
Så en dag utan förvarning så började den spöka. Den skrapade, rasslade och tjöt och mellan varven tappade den mottagningen. Helt plötsligt så var den inte så pålitlig, snarare tvärt om, så returstationen fick ta hand om den åt oss. 

Nu när vi fått Elis och han hunnit bli dryga 6 veckor så känner vi att det snart är dax för honom att börja sova utomhus på dagarna och därför har jag börjat se mig omkríng efter en ny babyvakt. Den här gången känner jag att jag vill ha en som är lite bättre än vår förra. En som inte tar in grannens gråtande bebis eller sprakar i onödan temperaturen i vagnen får den också gärna visa. Men att välja babyvakt är allt annat än enkelt. Det finns en uppsjö av babyvakter, den ena värre än den andra, med prisklasser som varierar från 500 - 2000:- Så nu sitter jag här framför datorn, läser testfakta och botaniserar i babyvaktsdjungeln. Just nu lutar det åt en Super NOVA 900.

GAAAH!!!! Varför kan det bara inte finnas 3 modeller att välja på?!?!??!

Stora killen

Gick till BVC direkt efter att jag lämnat tjejerna på morgonen och trängselmässigt så kan man säga att det var ett smart drag för det var ingen direkt rusning till vågen. Skönt tänkte jag, men det skulle jag inte gjort. Det visade sig att Elis var på sprattelgubbe humör och vägrade ligga still när jag skulle mäta honom och det fanns ingen där som kunde hjälpa mig. Ni som varit med vid en bebismätning vet att det normalt krävs minst tre händer, en som håller i huvudet, en som rätar ut benet och en som reglerar mätstickan. Idag hade jag behövt alla dessa och mer.Tillslut lyckades jag i alla fall få till vad jag då tyckte var en lyckad mätning på 57.5 cm och gick vidare till vågen. Att hantera vågen när man är själv är betydligt enklare så vikten på 4740 g kan jag vara säker på. När jag kom hem förde jag in vikt och längd i Elis hälsojournal och insåg att Elis skjutit iväg både på vikten och längden, speciellt på längden så nu börjar jag undra om jag verkligen mätte helt rätt.

6 veckor

Hade Elis liggande på mage idag och helt plötsligt när jag vänder mig om så ligger han på rygg. Skoja om jag blev förvånad. Jag testade att vända tillbaka honom på mage igen, tänkte att det var nog bara tur, men så vips så vände han sig till rygg igen. Så höll han på varje gång jag vände honom så bestämde jag mig för att hämta kameran så jag kunde föreviga lillemans "färdigheter". Håll tillgodo!!!

Bättre lycka nästa gång

Vår barnavårdscentral fungerar inte som alla andra. Vi får sällan bokade tider för vägning och mätning istället ska man utifrån behov ta kontakt med BVC. BVC lokaler är öppna på dagtid och då kan man gå dit för att väga och mäta sitt barn och sedan skriva upp siffrorna på ett papper som förs in i barnetsjournaler. Upptäcker sköterskan att det är något som inte verkar ok så blir man kontaktad och det är först då som man får en bokad tid. Om man har några funderingar så kan man prova att ringa sin BVC sköterska. Har man riktigt tur svarar dem direkt annars möts man av en röstbrevlåda där man kan lämna ett meddelande. Det här är ett sätt som funkar bra för mig eftersom jag inte är speciellt förtjust i bokade tider (att ha en tid att passa gör mig bara stressad) och nu kan jag i princip komma och gå när jag vill. Mitt problem är att jag inte får tummen ur till att överhuvudtaget gå dit. Jag tänker liksom att: Elis ser ut att må bra, han känns tyngre och så märks det på kläderna att han blivit längre så det är lugnt. Sen är det också drygt att klä på och av alla kläder så här i vintertid och han kissar alltid när jag tar av honom blöjan då vi är där.
Idag tog jag mig i alla fall i kragen, packade ner lilleman i vagnen, och gick till BVC för vägning och mätning. Då jag kom fram till byggnaden så var det oroväckande mörkt i fönstrena och när jag sedan nådde fram till dörren såg jag en lapp som informerade om att de hade stängt fredag, måndag och tisdag för utbildning. Määäään, typiskt!!! Så i morgon blir det en ny promenad till BVC. Bäst att gå tidigt för efter tre dagars stängning så lär jag inte vara den enda mamman där.

Belly Bandit

Budade nyss hem en Belly Bandit på Tradera. För er som inte vet kan jag tala om att en Belly Bandit är en gördel som sägs hjälpa till att stödja magen och midjepartiet efter en förlossning den sägs även ge en snabbare återhämtning av figuren något som jag gärna och villigt betalar en liten slant för. Om den funkar, ja det återstår att se. Jag lovar att göra en uppföljning på det om några veckor.

Allemansrätt

Kan man äga ett hörn av soffan? Hmm... jag vet inte det men Felicia tycker i alla fall att man kan det. Hon har tagit soffans högra hörn i besittning och hon blir vansinnig om någon annan sitter där speciellt om den där någon är hennes syster. Det har varit åtskilliga sammandrabbningar här hemma som allt för ofta slutar i tårar och nu börjar jag tappa tålamodet. Vi har försökt prata med henne och förklarat att alla får sitta i soffan, att man kan ha en favoritplat men att man inte kan säga att det är mitt hör och ingen får sitta där. Men tror ni att hon vill lyssna? NEJ inte nå mycket. I dag är det jag som barrikaderar mig i det högra hörnet, kanske kan det få henne på andra tankar.

Nu börjar allvaret

Dennis har bara jobbat söndagar sen Elis föddes men i går började han om att jobba på heltid. Nu blir det inga fler sovmornar för min del i alla fall inte under veckan. Undrar just hur det kommer att gå?!? Jag kommer att vara som en vandrande zombie.
Igår kväll sov Elis i alla fall lugnt fram till 23.30, vaknade, åt, sen var vi vakna fram till 02. Han hade inte synbart ont i magen inget bubbel eller så det verkade mer som om han var besvärad av en rap som satt fast och inte riktigt ville lossna. De tre senaste dagarna har han också varit betydligt lugnare på kvällarna, hoppas hoppas att det är den strikta dieten som hjälpt honom.

Tjugondag Knut den 9:e

På tisdag börjar tjejerna om på dagis och jag hade tänkt att jag skulle vänta tills dess innan jag tog mig ann projektet att städa ut julen. Men så i dag efter lunch så kikade jag på julgranen som stod där inklämd under trappen och såg dyster ut och tänkte att nu får det banne mig vara nog. Jag ropade till Dennis att nu är det dax, nu röjer vi undan julen. Han såg undrande på mig och svarade att jag börjar jobba om två timmar och om du vill att vi ska göra det och att jag ska åka och handla så är det inte säkert att jag hinner på jobbet i tid. Du svarade jag det här kommer att gå fort, bara några minuter. 15 minuter senare var julgrejerna undanstökade, lägenheten dammsugd (kanske inte den mest noggranna av städningar) och inhandlingslistan skriven. Det kallar jag effektivisering. Tänk om jag alltid var så snabb.

Gropen

Efter lunch klädde vi tjejerna, packade Elis i vagnen och gick iväg till gropen för lite madrassåkning. Det brukar oftast vara fullt med folk där på lördagar men till vår stora förvåning så var vi ensamma. Felicia och Dennis hittade en nedfart som var snabb som tusan och den blev direkt familjens favorit. Agnes som alltid blir en katt när vi kommer till backen kröp om kring, jamade och ropade att hon var en katt. Gulligt, men lite opraktiskt när man är i backen för att åka.
När vi varit där i en timme dök det upp två andra familjer. En familj med tre barn och ett yngre par med en liten son. Mamman och den lilla sonen satte sig på den medhavda bobben och åkte utför backen rakt mot ett hopp där de gjorde en luftfärd och landade på ansiktena. Det hela var grymt otäckt att titta på och jag sprang fram och frågade hur det hade gått. Mamma tittade upp och såg alldeles chockad ut, hon spottade blod och något som hon trodde var tänder. Jag tog av mig handsken och började gräva runt i den blodiga snön bara för att upptäcka att det som såg ut som tänder i själva verket var en portionssnus och blodig snö. Isch!!! Pojken blev omhändertagen av pappan, han fick ett sår på näsan men verkade för övrigt oskadd och tur är väl det för det hade kunnat sluta betydligt värre.

Ont i magen

Felicia hade kolik när hon föddes. Hon skrek otröstligt varje kväll mellan 17.30 och 04.00. Dennis som jobbar kväll/natt lämnade hemmet i samma veva som hon satte igång och när han kom hem från jobbet 02.00 var jag på gränsen till galen. Så här i efterhand har jag svårt att förstå hur jag orkade och jag måste erkänna att det fanns nätter när hon skrek som om kniven satt i henne då jag tänkte att; nu öppnar jag balkongdörren och kastar ut henne. Kolik är som alla vet övergående och efter fyra månader av tröstlöst skrikande lugnade hon ner sig och började sova genom nätterna.
Agnes var en "drömbebis"som åt och sov sig genom de första månaderna, hon var lugnet själv. Något som hon nu som 2-åring tar igen med råge då hon blivit en busig tålamodsprövande nej-sägare med glimten i ögat.
Elis har visat sig vara en blandning mellan tjejerna. Under sin första månad kunde han knorra och vissa kvällar var han lite extra stökig men inget farligt och inget som inte har gått att trösta med närhet eller nappen. Han har också sovit bra när han kommit till ro på kvällen. Nu när han hunnit bli en månad verkar det som om han fått mer kolikliknade symptom där han börjar knorra någon gång runt 22 och håller på fram till 03 -04. Jag har testat att utesluta gasbildande livsmedel som lök, vitlök, blomkål etc. men utan något större resultat. Därför har jag nu även bestämt mig för att utesluta allt mjölkprotein ur min kost för att se om det kan vara så att han är överkänslig. Att utesluta mjölk och framförallt mjölkproetin ur sin diet är allt annat än lätt när det visat sig att de flesta produkter som jag äter innehåller just mjölkprotein. Så nu blir det till att börja äta rena produkter med endast salt peppar och örter på. Jag har en känsla av att maten inte kommer att smaka riktigt lika gott som den brukar men om det kan hjälpa Elis att må lite bättre så tar jag gärna några månader av "tråkmat". Vem vet kanske jag till och med kommer att tappa ett kilo eller två i processen...

Årets första inlägg

Jag gav inget nyårslöfte på nyårsafton eftersom löften är till för att brytas men jag måste erkänna att jag har höga förväntningar eller rättare sagt förhoppningar om att 2011 kommer att bli ett bra år. Jag hoppas på att jag under detta år kommer att kunna förändar mig på ett mentalt och fysiskt plan. Jag ska jobba med att sänka mina krav, mina krav på andra men främst dem jag har på mig själv. Att kunna slappna av och släppa kontrollen, försöka leva i nuet och inte oroa mig över framtiden som jag ändå inte kan rå över. Eftersom jag nyss varit gravid ser kroppen ut där efter. Ett första försök till att komma i form blir att införa dagliga promenader med barnvagnen på minst 30 minuter. Den friska luften kommer att göra mig piggare och förhoppningsvis kan jag få upp flåset och stärka kroppen ytterligare. Det är inga små saker som jag önskar att förändra men om bara viljan finns så finns det ett sätt. Gott Nytt 2011 på er allihopa!!