fredag 3 december 2010
Varje ny människa är unik
Under natten har det pipits, gnytts, gråtits och knorrats här hemma och trots att jag tagit hand om två bebisar förut så sitter jag ändå där helt ställd som om det skulle vara första gången. Vad är det han vill?!? Är han hungrig? Har han ont i magen? Är det dax för en ny blöja? Känslan av maktlöshet som infinner sig när man inte kan trösta sitt barn är ofattbar och som nybliven mamma finns det inget värre än att höra sitt nyfödda barn gråta. Som tur är så vet jag av erfarenhet att det, allt eftersom tiden går, kommer att bli lättare att tolka och förstå vårt lilla hjärta och förhoppningsvis lär det inte dröja allt för länge innan jag knäcker "bebis-koden".
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar