tisdag 13 mars 2012

Syskonkärlek

En kärlek som jag som ensambarn aldrig har fått uppleva. Att ha någon att dela sin uppväxt med, någon att skratta, busa, tävla och kivas med. Någon som alltid finns där när det krisar, till och med de gånger då man ogillar varandra. Någon som man som vuxen kan sitta och minnas sin barndom med.

Ett osynligt band som räcker livet ut.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar