Jag har ägt ett hus en gång, ja i alla fall ett halvt hus. Det var inget stort hus (det var på tre rum och kök) och det kostade 250 000:- Jag kommer ihåg att banken var tveksam till om vi skulle "klara av" att betala räntan och amorteringen trots att vi inte hade några barn och vi båda arbetade heltid. Nu när jag tänker tillbaka på den tiden så känns det helt overkligt och jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Det var tider det och tänk så mycket pengar jag hade över varje månad. Jag kommer inte riktigt ihåg hur mycket det kostade men jag tror att vår totala boendekostnad låg runt 5000:- / månad.
Nu bor jag i stan, jag ha ny sambo som jag fått tre underbara barn tillsammans med och vi bor för tillfället i en bostadsrätt där vår totala boendekostnad ligger runt 12 000:- / månad. Idag la vi ett bud på ett hus på 1 500 000:- och nu sitter jag här med en gigantisk klump i magen och undrar vad vi gjort. Hur f*n ska vi ha råd med det? Det får bli blodpudding och havregrynsgröt till middag.
Men oj vad spännande ändå!
SvaraRaderaOch för att vara ett hus så var det ju ett hiiimla bra pris ;)
Var ligger det??
Huset ligger i Sävar men den här gången blev det inget köp då det kom in ett högre bud från en annan köpare. Men skam den som ger sig
Radera